Sommar blev det visst, bara så där, vilket jag firar med raggsockar, filt och dubbla koftor och den tomhet som oundvikligen uppstår då man haft ångest och panik över ett betyg i matematik i x antal månader och sedan får det utan att förtjäna det. 

Jag åkte på semester med min kära familj och tillbringade två och en halv dag i naturreservat av alla de sorter, vandrandes genom kohagar, spanandes på sothöneungar (de har rött hår på huvudet!), klättrandes bland klippor så vackra att de liknade ett nationalromantiskt måleri. Allting liknar tolkien-landskap när jag är inne i den värsta/bästa totala utflippade nördningen någonsin, jag tänker bara på alvkappor och toviga skägg. I vilket fall, trakten mellan Skara och Skövde är det finaste jag någonsin upplevt. Bland alla naturreservat trängs syrénhäckar, rangliga föl och böljande ängar, grusvägarna ringlar sig fram. Uhuhuhu. Man kunde dricka porlande källvatten som sipprade ut från berget, bara det liksom.