Är riktigt badass i babyblå skinnjacka. Vi var ju bara menade för varann. Annars så är det män med pälsar och vargar som gäller just nu, har gått och blivit besatt nu igen, denna gång i Sagan om is och eld (mer känd som tv-serien game of thrones). Hade helst velat kunna säga "winter is coming" i tid och otid men dessvärre är inte så fallet. I mitt fall är det snarare "summer is coming" då jag är förmodligen är den enda personen på våra breddgrader som genuint avskyr solljus och värme. Men man kan inte få allt. Annars börjar saker och ting ordna sig. Lägligt nog är Borås bostadsmarknad snäll så jag behöver inte tillbringa sommaren i panik över att hitta en skrubb inom 10 mils radie från min studieort, vilket onekligen är angenämt. Läser trevliga saker i skolan (marxistisk feminism och illustrator), panikprojekten är det ingen direkt panik kring längre och jag har börjat springa igen (mina ben är så vita att man kan ta vitbalans på dom). Öh, det går nog bra nu. 

 

 (Det kan måhända anses vara lite fult att citera sig själv, men det struntar jag högaktningsfullt i.)

 

Mat är utan tvekan den bästa hobby man kan ha (tro mig, jag har provat många). Av dessa anledningar:

- Om man känner sig lätt miserabel kan man laga mat och får då något annat att tänka på, plus förhoppningsvis något gott att äta. Man kan inte vältra sig i sin inbillade misär om man samtidigt finhackar lök.
- Mat kan delas med andra och är en social aktivitet. Att umgås är att tillaga och/eller inta mat tillsammans.
- Det finns alltid en måltid till. Det behövs alltid lagas mat. Om inte, så är kylskåp en ganska bra uppfinning.
- Mat kan varieras i det oändliga. Man blir aldrig fullärd.(Om man känner sig fullärd finns google + oändligt många kokböcker)
- Mat består av så många delar: planering, tillagning, ätande och allmänt reflekterande kring mat (exemplvis dagdrömmar om episk laxsås). Man kan alltid ägna sig åt mat, på ett eller annat sätt.
- Man blir alltid hungrig igen.
- Man blir lycklig, mysig och känner allmän trivsel när man äter, vilket säger sig sig självt, men trots allt är en viktig anledning som man ej bör bortse från.

 

 

 

(Jag har en teori om att min inre tjockis är så massiv att han har ett eget gravitationsfält och på så vis rubbar balansen hos föremål i min närhet. Kaffekoppen i morse (som stänkte ned hela bordet, golvet, byxorna och lite av tapeten) ville egentligen bara hamna i omloppsbana, så måste det vara.)

 

Min trotjänare, vapendragare, livskamrat och allt-i-allo (mobil för de oinvigda) avled hastigt i söndags. Mitt i sorgearbetet fick min gamla trotjänare, vapendragare osv (nokia modell äldre) lämna sin behagliga tillvaro som pensionär i väntan på att jag löst mobilkrisen mer långsiktigt. Jag kan komma på flera olika användningsområden för honom, men samtliga har inget eller mycket lite med telekommunikation i dess klassiska form att göra. Man kan:

- Använda den som tillhygge i slagsmål

- Lyfta den som hantel

- Ha den som sten (vad man nu har en sten till, men kanske prydnad i fönstret)

- Spela Snake

- Ta emot textmeddelanden

- Sända textmeddelanden kortare än 160 tecken

- Använda den för att mortla kryddor

- Ge intryck av att göra en intellektuell protest mot miljöförstöringen eller liknande

- Hota med att kasta den vid konflikt

- Hålla i den som stöd i vardagen, den inger en besynnerlig känsla av trygghet och pålitlighet i en kaotisk värld. 

- Komponera egna ringsignaler om man är musikaliskt lagd (det är jag inte)

 

Mobiler är ett nödvändigt ont, jag är extremt asketisk i min användning av denna teknologi. Textmeddelanden och mottagande av telefonsamtal samt tidtagning vid kokning av vegetarisk gulaschsoppa eller liknande är allt jag använder den till. OK, miniräknaren ibland men mest för att jag blev lite mysnostalgisk av logaritmknappen. Men faktum kvarstår, det är ett nödvändigt hatälskat elände! (jag vill ju egentligen inte bli eremit, även om jag hävdar det ibland i anfall av bitterhet)

 

 

Jag erkänner: Om en högskola anspelar på liftarens guide till galaxen i sitt informationsmaterial plus delar ut örngott med texten 'sov på saken' när man kommer dit på öppet hus (som heter sneek peek of the week) så är jag såld. De har dessutom en tjusig grafisk profil, vilket jag i mitt miljöskadade tillstånd uppskattar. Så svag och lättpåverkad är jag. (Utbildningen verkar bra också, kanske jag ska tillägga, kan knappt vänta tills jag får gotta ned mig riktigt i CSS och Javascript.) 

 

Försöker även läsa Bilbo, men har svårt för språket, det är lite för barnsago-aktigt, men det är nästan värt det bara för Tolkiens utsökta illustrationer.