Det är mycket nu, med allting. Som tur är finns mina klassmänniskor, te, blåbärsscones och lemoncurd för att lätta upp den allmäna världsångesten! Alla revolutioner byter ut ett helvete mot ett annat, allting kommer ruttna och dö och den enda anledningen till att jag överhuvudtaget existerar är att jag ska fortplanta mig, vilket jag inte har någon lust med. Därför får man fokusera på det trevliga i livet, som konsten, solljuset och hur trevligt det är att traska genom göteborg med turkos trenchcoat, moderns solglasögon och death cab for cutie - summerskin i öronen.

Igår satt jag och mina klasskompisar på illustrationen och drällde silverglitter, tusch och akvarell i en salig blandning av allt som är trevligt. På naturkunskapen fick vi skåda diabilder av älgar och björnar och parasitorkidéer i Alaska, det var oerhört vackert och gav tillbaka lite livslust. Något som kan behövas. Jag saknar riktning, mål och vilja för tillfället. Det kan ha en koppling till att vi marscherat igenom två världskrig + ryska revolutionen i historian. Alla dödstal och unga stiliga män som lemlästas gör mig alltid väldigt skev och tom. Speciellt skyttegravarna.